Kortbedrägerier tycks idag gå ned. Säkerheten har blivit bättre. Många blir allt försiktigare med att använda sina kort. Samtidigt skärper bankerna kraven för kortanvändning.

Skimming

I slutet på 1990-talet kom de första rapporterna om kapning av betalkort vid uttagsmaskiner, s.k. skimming. Ligorna  kopierade magnetremsorna på betalkort genom att skapa falska dragmekanismer som de fäst vid uttagsmaskinen. De filmade eller tjuvtittade när koden slogs in. Bedragarna gjorde sedan kopior på korten och sände dem till ett annat land för att förvilla polisen. Kontona tömdes senare på pengar från ett annat land.

Idag är allmänheten medveten om dessa brott. Uttagsmaskinerna har blivit  säkrare och ofta försedda med kameror. Samtidigt har bedragarna blivit smartare. Kapprustningen mellan banker och hackers pågår för fullt. År 2011 greps en tysk medborgare i London med teknisk utrustning som gjorde det möjligt att överföra bankuppgifter från en  hackad uttagsmaskin eller annan kortterminal trådlöst till en dator 100 meter längre bort.  Enligt polisen han var i England för att sälja sin utrustning, som skulle kunna stjäla för 150 miljoner pund årligen.

SMART OM SKIMMING

SMART:  Använd inga bankomater som har ”onormal extra utrustning” på sig. Känn och ryck lite lätt på utrustningen. Lämna helst inte kortet ur uppsyn. Håll handflatan över knappsatsen när du slår koden, Om det finns en kamera sitter den ovanför. 

Omtvistade köp

En typ av brottslighet som blir allt vanligare är att lura eller att hota dig att betala. Ibland kan man tvinga dig att signera en kortslip. I sådana lägen blir det svårare i efterhand att hävda sin oskuld.

HÖRSÄGEN

En resenär från Australien berättade följande :

”En vän till mig var på klubb. Han drack en del, men var inte okontrollerat berusad. Han fick en räkning som var kraftigt saltad. Fullkomligt orimliga priser. Han vägrade betala till en början. Men ägarna och vakterna var hotfulla mot honom, så han betalade till slut med kort. Nästa dag gick han till polisen, som följde med honom till klubben. Polisen läxade upp klubbägarna. De rev kortnotan och gick med gick med på att ge honom ”den riktiga notan” – ett mycket lägre pris. Han betalade med kort igen. När han kom hem upptäckte han debiteringar på bägge beloppen. Han kunde inget göra, eftersom han skrivit under bägge notorna.”

Ett svenskt turistande par  berättade följande historia. Förmodligen bygger det på att kopiera en persons namnteckning.

”Vi åt på en restaurang som accepterade alla de kända betalkorten. När vi ätit färdigt, lämnade vi fram ett kort. Efter ett tag kom kyparen tillbaka och sa: ”Ursäkta vi kan inte ta just detta idag”. Vi gav honom ett annat istället, som han accepterade. När vi kom hem fick vi två räkningar på samma belopp, från samma restaurang; ett från vardera kortet kortbolaget. Vi begärde in underlaget och bestred köpet”.

SMART OM OMTVISTADE KÖP

Kolla upp alla betalningsrutiner med din bank. Försök ta reda på hur man bäst betalar dit du åker. Naturligtvis får ingen tvinga dig att underteckna din nota. Spara alla kvitton. Bestrid och rapportera. Kolla in ditt konto regelbundet. Kontakta omedelbart betalkortsfirman, när något inte stämmer.  

Trapping – manipulering av kontantmaskinen

Den mest primitiva formen av kortbedrägerier: Att blockera uttagsmaskinerna för att stjäla kortet eller kontanterna. 

Cashtrapping: Metoder för att stjäla pengarna

Sommaren 2012 kom de första rapporterna om forking  i Europa. Forking – av fork som betyder gaffel – går ut på att sätta blockera uttagsluckan eller liknande med en vanlig gaffel. Pengarna fastnar. Tanken är att personen som gör,  går därifrån. Kanske för att hämta hjälp eller prova en annan uttagsmaskin.  Bedragaren som utfört forkingen kan då komma åt pengarna.

Eftersom uttagsmaskiner ser olika ut, finns det olika varianter av cashtrapping. Men idén är den samma. Man blockerar pengarna och drar ut dem när kortinnehavaren har lämnat platsen. En vanlig metod är en metalllist som liknar bankomatens uttagsöpning, På den sitter dubbeltejp som pengarna fastnar på .

Enkel metall list med dubbeltejp gör jobbet

Denna video är på tyska. Även om du inte förstår tyska, förstår du säkert av sammanhanget vad som händer.

Cardtrapping: Metoder för att stjäla kortet

Metoder av typen “Libanesiska loopen” är idag ganska sällsynt.  Tekniken har förbättrats och många känner numera till tricket. Först manipuleras kortinkastet med ett tuggummi , tejp eller papper. Transaktionen avbryts men tejpen hindrar kortet att föras ut igen. Kortet sitter fast i maskinen. Variant nr 1 är att personen bakom dig i kön smygtittat när du slog koden. Han kan senare pilla ut kortet och använda det. Variant 2 är den “hjälpsamme vännen”  Han eller hon dyker upp från ingenstans och upplyser dig om att “Det här hände mig också i förra veckan. Slå koden en gång till, så går det nog”.  Men icke. Nu erbjuder sig vännen istället att vakta maskinen medan du springer och hämtar hjälp. Och medan du är borta lyckas vännen pilla ut ditt kort. Koden har du just visat.

SMART: Slå vakt om det tar onaturligt lång tid att få tillbaka kortet. Om det kommer “hjältar” till din räddning, se till att de håller avståndet.Välj TV-övervakade kontantmaskiner eller kontantmaskiner inomhus. Undvik avsides belägna kontantmaskiner. Försök att ha en vän med dig om du skall ta ut stora mängder kontanter.

En metod är att testa maskinen genom trycka på ”avbryt” eller motsvarande innan du slår in koden. På så vis ser du att kortet kommer ut som det skall. Om kortet inte kommer tillbaka, stå kvar eller låt någon du litar på stanna kvar vid maskinen medan du hämtar hjälp.

Distraktions-bedrägerier vid kontantmaskinen

Dessa bedrägerier ger sig inte på maskinen i sig, utan riktar in sig på personen som tar ut pengar. Upplägget är ofta en eller två personer som ger sig på ensamma personer vid uttagsmaskiner. Ofta avsides belägna maskiner.  Bedragarna slår till när du knappat in PIN-koden och väntar på pengarna.

Ofta är det en person som distraherar dig: Låtsas att sälja eller ge dig en tidning, placera en sedel vid dina fötter och säga  att du tappade lite pengar, be dig om en donation, eller viska i ditt öra. Ibland är barn med i bedrägeriet. Den gemensamma nämnaren i alla dessa knep är att de inträffar efter att du har angett ditt kort och din PIN-kod och är inte längre skyddas av bankens säkerhetsfunktioner.

Vår och sommar 2013 rapporterade svenska tidningar om en ny metod:  Någon dyker upp och frågar om hjälp, just när du tar ut pengar från uttagsmaskinen.  Bedragaren sträcker fram en karta (eller en bok o.dyl) och frågar efter vägen. Men kartan är bara där för att blockera din sikt. (ett klassiskt trick använt i många andra kriminella sammanhang )  Utan att du ser det, sträcker bedragaren fram en flink hand och stjäl pengarna/lägger in dem i kartan. Vid ett fall i Sverige, lyckades en 21-årig kvinna lura till sig minst 150 000 kr i olika omgångar. Hon gav sig ofta på ensamma äldre och funktionshindrande personer. I vissa fall tycks hon ändra uttagssumman via förvalsknappar till maximalbeloppet 5000 kr belopp. Allt under en karta.

Referenser:

“Här är ligornas nya gaffeltrick”, Aftonbladet 1 juli 2013
“Så lurades minst 55 personer vid bankomater”, Metro, 19 mars 2013

TV 3 Efterlyst: “Skimming och nätbedragare – så skyddar du dig”

BBC: Tysk kriminell kunde fjärrstyra kontantmaskin