Slipad bedragare eller bara en småful affärsman?  Kriminellt bedrägeri eller en legitim affär?

Gränsen mellan bedrägeri och affär kan vara flytande. Det finns en viktig skillnad. Ett bedrägeri bygger på en lögn. En ”ful” affär bygger på att undanhålla köparen viktig information.

Kanske kan man uttrycka det så här: en affärsman ger sin kund minst 51 procent av sanningen, en bedragare som mest 49. En affärstransaktion kan innehålla inslag av bedrägeri. En affärsman kan bedra dig ena dagen, och göra ärliga och goda affärer med dig nästa dag. En av de vanligaste invändningar som svenskar gör, är att någon “var hygglig och trevlig tills man började göra affärer med honom”. Då blev han “hård, ogenerös och aggressiv”.

Olika länder, olika seder

Affärsseder är olika. Vad som är ”god affärsetik” och ”hederlig handel” tolkas annorlunda. En svensk tjänsteman på exportrådet i Köpenhamn berättade för mig om de ständiga kommunikationsproblemen mellan danskar och svenskar i affärssammanhang. Svenska affärsmän överraskas av tempot och hårdheten på ett danskt affärsmöte. De far till Danmark för möta ”det danske smil” och den ”dejliga” danska kulturen, där skratt avlöser varandra och ölet flödar. I själva verket kommer många hem med ”ett finger mindre”.

Verkar lika, men gör affärer olika

Danmark har en gammal handelstradition, som producerat verkligt slipade affärsmän. Danska företag är fortfarande hierarkiskt skiktade. Affärsmän håller distansen och släpper inte på titlarna. Säljare blir sällan kompis med chefen i Danmark. Svenska affärsmän vill gärna vara lite kompisar med sina kunder. Kanske tar man en bastu ihop och snackar lite affärer. Jobb och fritid kan mixas. Danskar är tvärtom, oerhört måna om sin fritid. Efter jobbet pratar man inte affärer. Det är då det danska gemytet möjligen kommer fram. I en affärsförhandling sätter svenskarna produkten i centrum, medan danskarna vill se människan bakom.

Förhandling är roligt!

Danskarna tycker att förhandlingen är det roliga. Svenskarna vill helst slänga fram bruttoprislista. Den här tjänstemannen gav rådet att alltid lägga på lite på priserna så att danskarna får något att pruta på. Om det är så pass stora skillnader på affärssed i Danmark och Sverige – hur annorlunda är det inte på Filippinerna, i Egypten eller Venezuela? Människor i olika kulturer gör affärer på olika sätt. En blåsning i Sverige kan vara ett helt accepterat sätt att göra affärer på i andra länder. Svenska sätt att visa god vilja, kan vara rena katastrofen utomlands.

SMART:Gör inte affärer för att vara hygglig. Eller omvänt; vänta dig inga ekonomiska fördelar bara för att någon verkar trevlig. I ett nytt land, informera dig alltid dig om affärsseder. Fråga andra resenärer. Fråga alltid vad saker kostar. Var noggrann med att specificera vad som ingår.

Fråga efter mätbara kriterier: pris, tid, mängd, etc. Vad kostar det? I vilken valuta? Vilket klockslag? Acceptera inte diffusa svar som ”snart” , ”inte mycket” och ”jättebra, alla har den”. Avsluta alltid med att försäkra dig om ytterligare kostnader tillkommer….

Det luktar bedrägeri…

Bedrägeri är ett brott. I likhet med säljning bygger bedrägerier på känslor. En bedragare kan konsten att ljuga trovärdigt. De mest raffinerade bedrägerierna är övertalningsbrott. Någon övertalar eller lurar dig till att göra något du vanligen inte skulle gjort. Det finns teorier om att vissa människor är särskilt benägna att falla för bedrägerier, och att bedragare kan nosa upp sådana. I de flesta bedrägerier finns en stressituation. I slutändan måste du känna dig själv: Du faller antingen på din godtrohet eller på din girighet. Var misstänksam varje gång:

  • Du lämnar över kontanter till främlingar
  • Du förväntas betala för något du inte sett
  • Du köper inslagna saker
  • När du betalat och skall få tjänsten/varan av någon annan person på en annan plats
  • När du skall betala först och få tjänsten/varan vid ett senare tillfälle.
  • När det är mycket bråttom
  • När något känns för bra för att vara sant.

Lorem ipsum