Meny Stäng

Kortbedrägerier tycks idag gå ned. Säkerheten har blivit bättre. Många blir allt försiktigare med att använda sina kort. Samtidigt skärper bankerna kraven för kortanvändning.

Skimming

I slutet på 1990-talet kom de första rapporterna om kapning av betalkort vid uttagsmaskiner, s.k. skimming. Ligorna  kopierade magnetremsorna på betalkort genom att skapa falska dragmekanismer som de fäst vid uttagsmaskinen. De filmade eller tjuvtittade när koden slogs in. Bedragarna gjorde sedan kopior på korten och sände dem till ett annat land för att förvilla polisen. Kontona tömdes senare på pengar från ett annat land.

Idag är allmänheten medveten om dessa brott. Uttagsmaskinerna har blivit  säkrare och ofta försedda med kameror. Samtidigt har bedragarna blivit smartare. Kapprustningen mellan banker och hackers pågår för fullt. År 2011 greps en tysk medborgare i London med teknisk utrustning som gjorde det möjligt att överföra bankuppgifter från en  hackad uttagsmaskin eller annan kortterminal trådlöst till en dator 100 meter längre bort.  Enligt polisen han var i England för att sälja sin utrustning, som skulle kunna stjäla för 150 miljoner pund årligen.

SMART:  Använd inga bankomater som har ”onormal extra utrustning” på sig. Känn och ryck lite lätt på utrustningen. Lämna helst inte kortet ur uppsyn. Håll handflatan över knappsatsen när du slår koden, Om det finns en kamera sitter den ovanför. 

Omtvistade köp

En typ av brottslighet som blir allt vanligare är att lura eller att hota dig att signera en kortslip. I sådana lägen blir det svårare i efterhand att hävda sin oskuld. Två scenarierna nedan har jag fått återberättade, utan att kunna verifiera. De visar hur det skulle kunna gå till.

Dubbla debiteringar I

En resenär från Australien berättade följande :

”En vän till mig var på en klubb i Turkiet. Han drack en del, men var inte
okontrollerat berusad. Han fick en räkning som var kraftigt saltad.
Fullkomligt orimliga priser. Han vägrade betala till en början. Men ägarna
och vakterna var hotfulla mot honom, så han betalade till slut med kort.
Nästa dag gick han till polisen, som följde med honom till klubben.
Polisen läxade upp klubbägarna. De rev kortnotan och gick med gick med på att ge honom ”den riktiga notan” – ett mycket lägre pris. Han betalade med kort igen. När han kom hem upptäckte han debiteringar på bägge beloppen. Han kunde inget göra, eftersom han skrivit under bägge notorna.”

SMART RESA KOMMENTAR: Om historien ovan var sann, borde mannen fått pengar tillbaka, istället för att göra om debiteringen. Naturligtvis får ingen tvinga dig att underteckna din nota.

Dubbla debiteringar II

Ett svenskt turistande par på Malta sommare berättade följande
historia. Förmodligen bygger det på att kopiera en persons namnteckning.

”Vi åt på en restaurang som accepterade alla de kända betalkorten.
När vi ätit färdigt, lämnade vi fram vårt American Express-kort. Efter ett
tag kom kyparen tillbaka och sa: ”Ursäkta vi kan inte ta American Express
idag”. Vi gav honom vårt VISA-kort istället, som han accepterade. När vi
kom hem fick vi två räkningar på samma belopp, från samma restaurang; ett
från American Express, ett från VISA. Vi begärde underlaget från AE, och
bestred köpet”.

I det här fallet gick köpet tillbaka. Det är inte säkert att det var ett medvetet bedrägeri.

SMART RESA KOMMENTAR: Gör som det svenska paret. Spara alla kvitton. Bestrid och rapportera.

Banken: Varför köpte du tio par solglasögon på separata kvitton?

När affärsbiträdet är boven i kort-dramat är det inte mycket du kan göra. Annat än att vara uppmärksam på dina debiteringar.

”Banken ringde mig när jag kom hem och undrade varför jag köpt tio par solglasögon på separata kvitton”. Så löd en insändare i en engelsk tidning januari 2000. Mannen hade varit i Florida på semester. Och svaret på mannens fråga var: Därför att ett bedrägligt affärsbiträde hade dragit kortet flera gånger. Det är nämligen inte alla kort som behöver signeras. I sådana här fall kan polisen enkelt se vad som ägt rum. Butikens fingerfärdiga kortdragare chansade förmodligen på att den turisten inte skulle komma på vad som hänt föränn det var försent.

SMART: Skaffa internet-bank. Kolla in ditt konto då och då från hotellet eller från något internet-café. Kontakta omedelbart betalkortsfirman, när något inte stämmer. Du kan kanske inte räkna med samma service som den engelske mannen fick från sin bank.

Trapping – manipulering av kontantmaskinen

Förrutom skimming finns trapping – metoden att blockera uttagsmaskinerna  för att stjäla kortet eller för att stjäla pengarna. 

Cashtrapping: Metoder för att stjäla pengarna

Sommaren 2012 kom de första rapporterna om forking  i Europa. Forking – av fork som betyder gaffel – går ut på att sätta blockera uttagsluckan eller liknande med en vanlig gaffel, som böjts till. Pengarna kommer då inte ut, utan fastnar. Tanken  är att personen som gjorde uttaget utan att få  pengar, skall gå därifrån, för att hämta hjälp eller prova en annan uttagsmaskin.  Bedragaren som utfört forkingen kan då komma åt pengarna.

Eftersom uttagsmaskiner ser olika ut, finns det olika varianter av cashtrapping. Men idén är den samma. Man blockerar pengarna från att komma ut och för att själv dra ut dem när kortinnehavaren har lämnat platsen. En vanlig metod är en metalllist som liknar bankomatens uttagsöpning, På den sitter dubbeltejp som pengarna fastnar på .

Enkel metall list med dubbeltejp gör jobbet

Denna video är på tyska. Även om du inte förstår tyska, förstår du säkert av sammanhanget vad som händer.

Cardtrapping: Metoder för att stjäla kortet

Metoder av typen ”Libanesiska loopen” är idag ganska sällsynt.  Tekniken har förbättrats och många känner numera till tricket. Först manipuleras kortinkastet med ett tuggummi , tejp eller papper. Transaktionen avbryts men tejpen hindrar kortet att föras ut igen. Kortet sitter fast i maskinen. Variant nr 1 är att personen bakom dig i kön smygtittat när du slog koden. Han kan senare pilla ut kortet och använda det. Variant 2 är den ”hjälpsamme vännen”  Han eller hon dyker upp från ingenstans och upplyser dig om att ”Det här hände mig också i förra veckan. Slå koden en gång till, så går det nog”.  Men icke. Nu erbjuder sig vännen istället att vakta maskinen medan du springer och hämtar hjälp. Och medan du är borta lyckas vännen pilla ut ditt kort. Koden har du just visat.

SMART: Slå vakt om det tar onaturligt lång tid att få tillbaka kortet. Om det kommer ”hjältar” till din räddning, se till att de håller avståndet.Välj TV-övervakade kontantmaskiner eller kontantmaskiner inomhus. Undvik avsides belägna kontantmaskiner. Försök att ha en vän med dig om du skall ta ut stora mängder kontanter.

En metod är att testa maskinen genom trycka på ”avbryt” eller motsvarande innan du slår in koden. På så vis ser du att kortet kommer ut som det skall. Om kortet inte kommer tillbaka, stå kvar eller låt någon du litar på stanna kvar vid maskinen medan du hämtar hjälp.

Distraktions-bedrägerier vid kontantmaskinen

Dessa bedrägerier ger sig inte på maskinen i sig, utan riktar in sig på personen som tar ut pengar. Upplägget är ofta en eller två personer som ger sig på ensamma personer vid uttagsmaskiner som ligger avsides. Bedragarna slår alltid till när du slagit in PIN-koden och håller på att få pengarna.

Ofta är det en person som distraherar dig: Låtsas att sälja eller ge dig en tidning, placera  en sedel vid dina fötter och säga  att du tappade lite pengar, be dig om en donation, eller viska i ditt öra. Ibland är barn med i bedrägeriet.Den gemensamma nämnaren i alla dessa knep är att de inträffar efter att du har angett ditt kort och din PIN-kod och är inte längre skyddas av bankens säkerhetsfunktioner.

Vår och sommar 2013 rapporterade svenska tidningar om en ny metod:  Någon dyker upp och frågar om hjälp, just när du tar ut pengar från uttagsmaskinen.  Bedragaren sträcker fram en karta (eller en bok o.dyl) och frågar efter vägen. Men kartan är bara där för att blockera din sikt. (ett klassiskt trick använt i många andra kriminella sammanhang )  Utan att du ser det, sträcker bedragaren fram en flink hand och stjäl pengarna/lägger in dem i kartan. Vid ett fall i Sverige, lyckades en 21-årig kvinna lura till sig minst 150 000 kr i olika omgångar. Hon gav sig ofta på ensamma äldre och funktionshindrande personer. I vissa fall tycks hon ändra uttagssumman via förvalsknappar till maximalbeloppet 5000 kr belopp. Allt under en karta.

Referenser:

”Här är ligornas nya gaffeltrick”, Aftonbladet 1 juli 2013
”Så lurades minst 55 personer vid bankomater”, Metro, 19 mars 2013

TV 3 Efterlyst: ”Skimming och nätbedragare – så skyddar du dig”

BBC: Tysk kriminell kunde fjärrstyra kontantmaskin